...



kan ha råkat skällt ut en människa idag för att dom sa att dom inte gillade böcker.
kan ha råkat bli lite för upprörd över detta.
kan ha råkat marscherat därifrån och gett dom den ondaste av blickar, och i mitt huvud kastat tiotusentals tunga dammiga ordböcker på dem. en efter en.

kan ha råkat gjort ett blogginlägg om det.

men jag tänkte att det inte skulle göra så mycket, för dom "tycker ju inte om att läsa" i vilket fall. så chansen att dom ser det här är nog ganska så liten. hah.

oh the ignorant people.


sommarlov yeaaaaaaah.



Har härmed officiellt sommarlov. Så himla fint. Glad tjej liksssoooooooom.
Spenderade 1½timme igår på biblioteket och samlade på mig precis alla bra böcker så att jag nu härmed har något att göra på mina tysta timmar när jag inte längre behöver plugga. Kan inte beskriva hur underbart det känns.

Imorgon åker jag ner till Skåne också, ska hälsa på mina kusiner och bo där några dagar. Sedan ska jag vidare till vår stuga och dö lite, och typ vandra runt i vildmarken och brottas med några björnar. HAHA fast nej. men nästan. åh, jag är så fånig att jag känner för att hoppa upp på en hylla och gömma mig några veckor från mänskligheten. kanske kan det få mig att tänka i lite bättre tankebanor, MER LOGISKA. så att säga.

Ska dock smita iväg nu och packa lite, HAR INTE PACKAT *paaniiiik*. men jaja. sånt fixar sig alltid.
HEJDÅ ALLA FINA SMÅ MÄNNISKOR!





frågor och sånt.

Vi har precis haft nationella prov i skolan, och nu är vi lediga i några timmar innan vi har matte. Ungefär.
Så medans resten av klassen sitter som små paralyserade bin framför sina datorer så passar jag på att blogga lite. För precis så rebellisk är jag. På en måndag. Idag. Sådeså.


Och även fastän jag inte har blivit taggad så väljer jag ändå att svara på de här frågorna, därför att (läs varför ovan). Okej. Nu kör vi.

1. Vad betyder ditt namn och varför heter du som du gör?
Julia betyder ungefär "den ungdomlig". Min mamma ville egentligen döpa mig till Sigrid, men till slut enades dom om att jag skulle heta Julia. Varför vet jag inte, jag såg väl ut som en Julia antar jag.

2. Vem ser du upp till?
Ibland när jag är ute och går så brukar jag höra något kraxande från himlen, då brukar jag kolla upp på de där flygande kreaturen. Tror de kallas för fåglar. Så ja, de ser jag upp till.



3. Vad gör du när du inte har något att göra?
Dör lite framför datorn, tvingar någon att skypea med mig och om jag är på bra humör så hittar jag helt enkelt på något att göra. Vilket oftast resulterar i att jag gör något konstigt, och typ går och sätter mig på köksgolvet och pysslar. Eller går ut på en promenad och irrar runt på Gävles gator.

4. Vilket är ditt hittills bästa val/beslut i livet? Stort eller litet.
Jag vet inte riktigt. Tragiskt haha. Jag är ganska så stolt över mig själv att jag började i gymnasiet, inte för att jag någonsin tvivlade. Men ändå.




5. Hur gör du/ser ut när du flyger i drömmar?
Jag har nog aldrig flygit i en dröm. Inte vad jag kommer ihåg i alla fall. Så eh... ja.

6. Vad önskar du att du kunde/var bättre på?
Jag önskar att jag hade någon talang, eller kunde spela ett instrument eller nåt. Det vore fint. Om jag måste välja något så skulle jag nog vilja kunna spela fiol, eller trumpet eller flöjt eller nåt. Jag önskar också att jag hade bättre lokalsinne, och slapp gå vilse hela tiden.

7. Om du bara fick äta en sak i resten av livet, vad & varför?
Morotskaka. Och te. Och blåbärssoppa. Helt enkelt för att det är det bästa som finns. Och gröna äpplen. Och potatis. Okej, nu spårar det lite här.
Jag skulle förmodligen dö ganska fort av näringsbrist. Attans.



8. Vad är du pedant med och vad spelar ingen roll alls?
Stavning. Haha åh, jag är fruktansvärt fördomsfull mot folk som inte kan stava. Det liksom klöser i min hjärna när någon särskriver och stavar allt fel. Det är okej om det händer ibland liksom, men när det är HELA TIDEN. Då bara nej, det går inte att läsa.

Det som inte spelar någon roll alls är... eh. Jag bryr mig mycket lite om andra människors problem. VILKET LÅTER JÄTTEHEMSKT. Men låt mig förklara: *harklar sig* jag tror att den enda som kan göra något åt ens problem är en själv. Om man försöker hjälpa någon som inte vill ha hjälp så förvärrar man det oftast bara. Om man erkänner att man behöver hjälp så fine, då är det okej att hjälpa till. Men annars är det verkligen inte min plats att gå runt och säga åt folk hur de ska leva sitt liv, men om de ber om mitt råd eller om min åsikt så är det en annan sak. Jag hatar när folk ska lägga sig i bara för att.

9. Har du någon gång tagit en springnota?
Haha nej. Dock har jag glömt att betala en gång. Men jag var moralisk medborgare den dagen och gick tillbaka och betalade.



10. Vad är det bästa med din stad?
Jag är förtjust i de gamla elementena i vår stad. Hamnen, allt vatten och att det finns lite parker här och där. Det är liksom som en stad fast ändå inte. De gamla lyktstolparna vid gammelbron, den hemliga trappan vid högskolan, gungställningen på söder, biblioteket och rådhuset är väldigt fint också.

11. Vilket ord använder du för ofta?
Dör. Ungefär. Hej. Sånt. Bonjour. Kanske. Yay. Läxor (för att illustrera tragedin i mitt liv så används det ordet oftast i sammanhang såsom: "jag hatar läxor" eller "jag orkar inte göra min läxor").





Jag snodde frågorna från den här typen.
JAG UTMANAR ER NU ATT OCKSÅ SVARA. Moahaha.


okej, nu ska vi överleva det här.

                                                   

lite bilder och sånt.

Jag har varit duktig den senaste veckan och tagit massa kort, och därför tänkte jag passa på att uppdatera den här lilla bloggen medans jag ändå håller på. För er stackars själar som har suttit framför bloggen och uppdaterat sidan varannan minut: förlåt. Men nu är jag tillbaka, ungefär. Lite halvt. Kanske. Vi får se.

Dock glömmer jag alltid bort att ta med mig kameran när jag går ut, men ja... eh... det får bli lite mer sånt sedan. Typ i sommar, då ska jag klistra fast min kamera i högerhanden och uppdatera bloggen så ofta att ni inte hinner med. DÅ kommer ni få se på andra bullar, minsann.


Förra lördagen var jag barnvakt åt min lilla kusin Lova, vilket inte var ett särskilt stort besvär med tanke på att hon är typ världens lugnaste barn någonsin. Så vi läste sagor, ritade monster och utforskade vår lägenhet, hon var nämligen övertygade om att det nog fanns en skatt någonstans.


Sedan kollade vi på Nasse, hahaha. Åh ♥


Och typ såhär spännande var det.


Ehm, och så hoppar vi lite framåt i tiden. Det här var då idag när jag kom hemifrån skolan och slog mig utmattad ner på soffan och möttes av en nyvaken och väldigt gos-sjuk Stella. När hon är trött är hon typ världens gulligaste hund.


Och ja, jag tänkte passa på make this special announcement: I HAVE A COMPUTER, GUYS!!  Fattar ni det? EN EGEN DATOR. Omg, dör. Har aldrig haft en dator som jag har kunnat kalla min egen. Inget mer fixandes med den dumma skoldatorn.  Wiiiie ♥ ♥
Den är nu en av mina favoritsaker, typ efter min skrivmaskin och ingen kommer någonsin få komma och pilla på den. DEN ÄR MIN. Moahahha.

Nu ska jag gå och skriva lite på min historia-uppsats. Eller så passar jag på att installera Sims på nya datorn... Vi får se.



the fault in our stars.







Jag insåg precis till vilken gräns jag är villig att gå för att slippa göra mina läxor. Jag erbjöd mig precis frivilligt att gå ut med hunden, jag har städat mitt rum (mer eller mindre), svarat på brev och gått runt i huset och funderat på hur jag ska finna motivation att göra mina läxor. Problemet är att jag tänker på mina läxor hela tiden, för att jag inte gör dem, och sedan spenderar jag sjukt lite tid att faktiskt göra dem. Och nu blogga. Jag bloggar nu istället för att göra mina läxor. Fy, Julia.

Men jag tänkte att det är bättre att jag bloggar i alla fall än att jag tar mig an något av mina andra projekt som bara för mig längre och längre bort från det där talet jag måste skriva.

Jag bör kanske förklara bilderna jag precis la upp också: de är där för att demonstrera mitt lov. Ungefär så. 
Och just ja! Jag håller på att läsa The Fault In Our Stars av John Green just nu, och det är en magnifik bok. Jag har varit nära att börja gråta flera gånger medans jag har läst och just nu har jag tagit en liten paus ifrån den, då en av karaktärerna har börjat må dåligt och jag tänker att om jag inte fortsätter läsa så kan inget dåligt hända. Haha, jag är så smart. Men jag kommer förmodligen inte kunna hålla mig och läsa ut den ikväll, om jag känner mig själv rätt.

Det var typ allt, nu ska jag försöka tvinga mig själv att plugga lite.
Jag skulle behöva en sträng lärare som satt bredvid mig när jag pluggar och som skrek åt mig varje gång jag tappade fokus, har nämligen hört att negativ förstärkning ska vara bra för att höja koncentrationsförmågan. Lite psykologi sådär.


Okej, bye.


bonjour mes amis.

Ehm.
Nu tänkte jag berätta lite för er vad jag har haft för mig på den senaste tiden, och lite mer specifikt i Söndags.
Eftersom min kära kompis Sara fyllde 18år för någon vecka sedan (den 23de mars) så var jag och några andra typer och hälsade på henne i Högbo. Hon hade nämligen varit vänlig att laga mat åt oss, hon är så kulinarisk den där Sara. Och eftersom jag bestämde mig för att vara jobbig så tog jag med mig kameran och dokumenterade ALLT. Moahahah.
Mina vänner fick mig sedan att svära att aldrig lägga upp bilderna, men eftersom jag är lite rebellisk idag (det är ju trots allt tisdag) så gör jag det i alla fall.


Innan jag åkte. Det var franskt tema, och eftersom jag är bäst i världen på franska och äger en basker så hade jag på mig den dagen till ära.


Matilda kände sig tydligen också lite fransk.


Sedan fick Sara paket. Hon fick en dagbok och ett fotoalbum av oss som hon kan ha att dokumentera sina äventyr i när hon ska tågluffa nästa sommar.


Förrätt.


Typerna äter.


Varmrätten, Sara var väldigt vänlig och lagade vegetarisk mat till mig. Som tack fick hon en klapp på huvudet (och paket såklart).




Efterrätten som var jättegod ♥ ♥ ♥


Sedan hängde vi lite i Högbos avkrokar och mina vänner tog Rolf ifrån mig. Attans.
Visste ni förresten att Sara också har en Rolf? Fast han heter Tigge, men dom är annars helt likadana. Och det är helt sant.


Det var allt för den här gången.
Och varsågod alla ni som har tjatat om att jag ska blogga. You're welcome, mes amis.

dör vad söta.


hejhejjehjehthgsdöa.

Hejdär.

Så, nu tänkte jag berätta en liten hemlighet för alla små lystna öron.
Jag har en till blogg, ehe. Och jag vet nu att ni tänker "IGEN????" "VA??? VARFÖR???".

Låt mig förklara:
Min andra, nya blogg är min "författarblogg" och är min lite mer seriösa blogg, där jag faktiskt skriver ni vet... RIKTIGA saker. Små berättelser, osammanhängande dikter och liknande. Jag skriver ganska mycket på fritiden men varje gång någon frågar om dom får läsa så säger jag "NEJ!!" och springer iväg med min dator och gömmer mig, ungefär. Det är bara så... läskigt. Haha. Men, jag tänkte att jag borde lära mig att ta lite respons på det jag skriver, för "det är så man lär sig" eller hur man nu säger. Så jag ska sluta vara så rädd för kritik när det gäller mitt skrivande och lägga min lilla bräckliga själ i era händer. Var snälla. 
Dock är bloggen lösenordskyddad än så länge, haha, och jag skapade den i början av Januari så det finns redan ganska många inlägg där haha. Som ingen har läst. 


*harklar sig* 
Så, om ni är intresserade att läsa min författar/skriv-blogg så skicka ett mail eller skriv på facebook eller nåt så kan ni få lösenordet. Haha, jag LOVAR att inte vara läskig och säga nej. Det är bara det att jag vill veta vilka som läser det jag publicerar, typ.



Dock kommer jag att ha kvar den här bloggen också, för att göra mina svenska-uppgifter samt för att göra lite random oseriösa-inlägg då och då. Hehe, såklart.



hej.

hej.

stellis.

Efter Amandas ständiga tvång på att jag bör uppdatera min blogg så gör jag det nu.
Inte för att jag ger med mig, nej nej. Men för att jag vet att hon inte förväntar sig att jag ska göra det så jag gör det BARA för att jävlas. Moahahah. Känn dig träffad, Amanda.

Var ju hemma och snörvlade runt i de tomma hörnen av lägenheten (haha, jag var sjuk alltså) förra veckan och blev ständigt attackerad av den mörka skepnaden i skuggorna. Stella. Här är en liten video starring Stella och er evigt trogna, Julia.
Ignorera min pipiga röst och det där, men Stella är oerhört bångstyrig och vägrade kolla in i kameran. Haha.





// Den galna hundtanten som spenderar sina Onsdagar med att filma sin hund.
Åh, Julia.

now you know.


luddiga tankar och narnia med lillebror.

Hej där, bloggen.

Sitter just nu i ett hörn av vardagsrummet och trycker försiktigt på tangenterna, i bakgrunden svamlar någon brittisk typ på tv om hur man bygger drakar. Såna man flyger med alltså. Anyway. Det var inte det jag skulle prata om.

Jag och Axel har varit coola idag och kollat på Narnia, vilket är vår lilla tradition. Lovar att jag har sett den filmen typ tusen gånger med honom, men han vill ändå alltid se den. Och varje gång ska vi spola över exakt samma "läskiga scener", och han skrattar alltid på exakt samma ställen. Gulligt. Nu sover han och Stella för övrigt, det är därför jag trycker försiktigt på tangenterna. Det vore ju lite onödigt att väcka dem. Småpluttarna.

Imorgon är det Söndag, och sista dagen på lovet. På måndag har jag CAE-test i Uppsala, scary. Men, jag och min kompis Amanda ska nog klara det ändå.

Åh, JUSTJA.
Det var det här jag skulle skriva om... Lyssnar du?
Okej.

Jag har kommit på att jag främst bloggar när min hjärna är fylld av massa fluff, när den är sådär luddig och jag känner att jag måste reda ut den. Egentligen tänker jag väldigt sällan på vad jag skriver, eller hur bra det faktiskt är. Det är mest för att organisera och strukturera min egen hjärna. Och ibland, som nu, när jag känner mig lite uppstressad så blir jag alltid lite lugnare när jag har bloggat (eller skrivit i min dagbok).
Det är samma sak med te, och långa promenader - man blir så fruktansvärt lugn och tillfreds. Jag ser alltid till att hålla min hjärna på en lugn nivå - där inte allt är kaos och fyrverkerier. Utan där saker är lugnt och mjukt. Det är då jag kan skriva sånt här, utan att riktigt bry mig om vad resultatet blir. Det är världens bästa känsla, och medans jag fortfarande är på skrivhumör ska jag nog fortsätta skriva lite på min novell. Innan min kreativitet flyr igen.

Ehm, men ja. För att återgå till ämnet - så funderade jag om det gäller alla människor. Om de också bloggar, skriver dagbok, eller klottrar på sidan av matteboken - för att reda ut sina tankar? Om de, precis som jag, också vill ha kontroll över sin egen kreativitet och hjärnsubstans. Kanske skriver alla egentligen för sig själv, för att dokumentera ett ögonblick - för att man i grunden inte vill bli bortglömd. Aldrig glömma. Aldrig tappa taget.

*harklar sig*
Nu ska jag återgå till att skriva på min novell.
Vi hörs!








The book of lost things.

Hej kompisar (och eventuella fiender)!

Julia återvänder. Ehm. Det är sportlov/vinterlov/sktgbdkbs.
Det är fint, mycket fint.
Hittills har jag läst ut 2böcker, och har nu påbörjat min tredje. Jag har dväljt halva min existens det här lovet, i de mörka hörnen av mitt sovrum läsandes "The Book Of Lost Things" av John Connolly. Dör vad bra den är. Även fastän jag har en del kvar, så har jag bestämt att det är en av mina favoritböcker.

Den är dock lite läskig, vilket jag annars inte brukar gilla, men det är skrivet på ett väldigt stilfullt och effektfullt sätt. Det ger lite karaktär till boken, men ja... Jag kan erkänna att jag låg vaken lite längre igår än vanligt och var övertygad om att det stod en puckelryggad man i hörnet av mitt sovrum och log. Sedan började det knarra i hela huset också, och det slutade med att jag somnade med lyset tänt klockan 2på natten. Haha, tyst. Jag är cool.

Jag tänker inte rekommendera den här boken, för enligt min erfarenhet så när man rekommenderar böcker till folk så blir de rebelliska och låter bli att läsa dem.
Men jag kan säga att den är underbart bra, och... ja... JAG UTMANAR ER ATT LÄSA DEN!

Så, nu har jag rekommenderat den till er på ett mer subtilt och coolt sätt. Mission completed.




The Book of Lost Things is a fantasy novel by John Connolly. The book follows David, a young boy who struggles with his mother's death and his father's remarriage. When a World War II bomber plane crashes into his garden, he finds himself in the fantasy world of his books; he must find the King, who can return him to his home.



emma är en fånig individ.



Emma, du skrämmer inte mig. Inte alls.
Du må vara starkare än mig, men som någon vis typ sa en gång "The pen is mightier than the sword!". Eller nåt (vi kan låtsas att det är sant).

Dessutom var din hämnd idag fett lam, dummis. Tänker inte ens yttra dina spektakel här, det är inte värd mina kära läsares uppmärksamhet. Sådeså.

Nu har jag svarat klart.

Hejdå.


Om

Min profilbild

Julia

RSS 2.0